Notering: Höga klackar eller blöjbyten?

Söndag igen. Helgerna går alldeles för fort. Har haft en riktigt slapp dag i dag. Kände att jag behövde det.

Många tankar i huvudet. Känner mig stressad, pressad och kluven. En efter en skaffar de barn. Vissa dagar så känns det väldigt viktigt för mig att inom en snar framtid bli mamma. Jag älskar barn.

Men sen vill en större del av mig satsa på mitt jobb, bli bäst och klättra uppåt. Ibland känns tankarna om en vardag med höga klackar, en svart dräkt och ett jobb fyllt med lunchmöten och affärsmiddagar mer efterlängtade än ammning och blöjbyten.

Kan man göra karriär efter att man skaffat barn? Hur lätt är det egentligen att komma tillbaka på arbetsmarknaden? På ett vis känns det som om jag vill jobba mig uppåt och hamna på en position där jag vet att jag efter ett års mammaledighet kommer att vara behövd – sen skaffa barn.

Alla kanske inte är menade att skaffa barn? Det känns som alla tar förgivet att man ska göra det.  Läste för inte så länge sedan att medelåldern på kvinnor i storstäder som skaffar barn är 32. Det är högt. Jag har några år dit. 

Annonser