Tårar

Livet och ens tillvaro här på jorden kan förändras snabbt. I dag var en närstående med i en olycka. När jag fick beskedet började jag skaka, tårarna kom och jag var livrädd för att få höra det värsta. Jag tackar han/hon/hen – ja den/det som finns där uppe att denna underbara människa inte togs i från oss. Jag har slutat skaka men tårarna rinner fortfarande.

Annonser

Dagens fundering i solskenet

Spenderade några timmar  på en bänk i solen. Solsken. Latte. Ljumma vindar från havet. Tid för en stunds eftertanke. Försökte känna efter hur jag mår. Bara vara här och nu. I dag uppskattar jag livet lite extra.

Turisterna har kommit till stan. Jag hörde mer norska, tyska och italienska än göteborska.

Jag skulle kunna ägna många timmar åt att titta på människor. Det är inspirerande och bidrar till många tankar vilket gör att jag lyckas vara närvarande i nuet. Jag lyckas släppa  alla jobbiga och delvis stressande tankar.

Dagens fundering:

Tappar man automatiskt klädstilen när man blir äldre? ? Slutar man bry sig om vad man tar på sig, hur man ser ut i håret eller vilken kroppsform man har? Eller är det så att jag inte förstår eftersom jag faktiskt inte vet vad som är inne för de som är 55+?
Kanske är det så att man vid en ålder av 55+ lärt sig att uppskatta livet och de ytliga sakerna är kanske inte längre de viktigaste
– utan man är glad och tacksam att man lever och mår bra?

Kommer jag att känna och agera så om 25 år? Kommer jag och C att bli paret med matchande träningsoveraller och strumpor i sandalerna? Just nu hoppas jag verkligen inte det och skulle det bli så, hoppas jag att någon påminner mig om det här inlägget.
Fast egentligen, vad spelar det för roll? Även om matchande träningsoveraller på äldre par är bland det fulaste som finns så kanske det ändå är värt det om det är så att man får må bra och bli gammal med den man älskar.

Men varför ska man i så fall vänta? Kan man inte skippa allt det ytliga redan nu och vara mer glad och tacksam för det livet man lever?
Vi lever bara en gång!